Utagerande – trauma och mentalisering

 

Utagerande är ursprungligen en psykoanalytisk term. Här får den stå för när man agerar på en asocial impuls utan hämningar och utan eftertanke. Vanligt utagerande beteende bland missbrukare kan vara, drogsug, själva missbruket, ilskeutbrott, självskadebeteenden, våld, utagerande sex, snatterier, kasta saker omkring sig, springa därifrån (fly), slå i dörrar m.m. Om man ska hjälpa en människa till att kunna ha ett arbete, sköta ett boende och fungera väl i relationer, måste man alltså bota dem från utagerande beteenden.

 

Utagerande sker som ett gensvar på svåra ångestkänslor, och eftersom det inte sker efter reflexion och eftertanke påverkas det heller inte av gränssättningar från personal. Det som hjälper är att uppnå en trygg anknytning, vilket sänker benägenheten att känna ångest, samt mentalisering. Ofta är utagerande beteenden en effekt av flashbacks som relaterar till ett olöst trauma. Behandling av traumat kan därför också lösa problemet med ett utagerande beteenden.

 

Mentalisering

 

Mentalisering är förmågan att förstå sig själv, andra människor och vad som händer mellan oss och att uttrycka det i ord. Den som är bra på att mentalisera känner sig själv och har empatisk förmåga nog för att förstå andra på ett sätt som överensstämmer med verkligheten. Genom att man kan klä sin förståelse i ord kan man lättare tänka om sig själv, andra och relationer, och diskutera detta med andra.

 

Mentalisering och anknytning

I Anknytningsintervjun (Main m.fl. 2005), som används för att mäta anknytning hos vuxna individer, kan man förenklat säga att anknytningen mäts som en funktion av mentaliseringsförmågan, så att den som väl kan beskriva sig själv, andra och relationer anses ha en bra anknytningsförmåga.

 

Att behandla utagerande med mentalisering

 

Att mentalisera ett utagerande beteende är ett effektivt sätt att behandla det. Klienten har inte haft ord för att förstå och tänka om sitt beteende tidigare. När hen får det ökar förmågan att ”tänka efter före” dramatiskt, och klienten vinner en större kontroll över sitt liv.

 

Här nedan ser vi en skiss på hur utagerande kan ske. Vanligen tänker personal inte längre än till beteendet som inte är önskvärt och sätter gränser gentemot det, vilket inte är effektivt eftersom det inte sker någon reflexion före det utagerande beteendet. Ibland tänker personal på den ångest som har orsakat beteendet, vilket leder till en högre grad av empatisk förståelse för klientens beteende. Men för att mentalisera måste vi identifiera hela sekvensen, oftast från själva traumat som aktiverat flashback-beteende (utagerande) och prata igenom detta, ge ord åt processen: vad var det som hände innan och som gav dig ångestkänslor.

 Sedan kan klienten också själv tänka om det som hänt och händer i sådana situationer. Målet är att öka klientens kontroll över sitt eget liv.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

© 2023 by Lawyer & Lawyer.Proudly created with Wix.com

FOLLOW US:

  • w-facebook
  • Twitter Clean